Karpaltunnelsyndrom
- 1. Så känner du igen karpaltunnelsyndrom och vad du kan göra
- 2. Vad orsakar karpaltunnelsyndrom?
- 3. Vanliga symtomer
- 4. Behandling av karpaltunnelsyndrom
- 5. När du bör kontakta vården
- 6. Vad du själv kan göra utan att använda läkemedel
- 7. Träning du kan göra hemma
- 8. Förebyggande vanor för framtiden
- 9. Våra produkter som kan lindra
Så känner du igen karpaltunnelsyndrom och vad du kan göra
Vanligtvis går besvären att mildra med små vaneförändringar och rätt stöd under dagen och natten. Men det är också bra att känna till vad du själv kan göra och vilka hjälpmedel som fungerar.
Vad orsakar karpaltunnelsyndrom?
Syndromet uppstår när utrymmet i handleden krymper. Det kan bero på att man är född med en trång karpaltunnel, att man belastar handen mycket med upprepade rörelser eller att inflammation sätter igång, särskilt vid graviditet eller hormonförändringar. Också sjukdomar som diabetes, reumatism eller sköldkörtelproblem kan bidra.
- Vissa personer föds med en smalare karpaltunnel, vilket ökar risken för nervinklämning.
- Upprepade handledsrörelser eller arbete med vibrerande verktyg kan öka belastningen på handleden.
- Tillståndet är vanligare hos kvinnor, särskilt under graviditet eller klimakteriet, på grund av hormonella förändringar som påverkar vätskebalansen i kroppen.
- Diabetes, reumatiska sjukdomar och sköldkörtelrubbningar kan bidra till utvecklingen av karpaltunnelsyndrom.
Vanliga symtomer
Besvären visar sig ofta vid vila eller nattlig sömn, särskilt om du har handleden böjd en längre stund. Du kan vakna med domnande fingrar, som om handen "sover". Smärtan kan också stråla upp i underarmen och ibland göra det svårt att hålla i saker. Om symtomen pågått länge kan tummen försvagas och muskelmassan minska.
Symtomen uppstår när trycket ökar på medianusnerven i handleden. Ett av de tydligaste tecknen är domningar och stickningar i tumme, pekfinger, långfinger och ibland även halva ringfingret. Dessa obehag uppstår ofta på natten eller vid aktiviteter där handen hålls i samma position under längre tid, till exempel vid bilkörning, arbete vid dator eller hushållsarbete.
Det är vanligt att man vaknar av att handen ”somnat” eller att det känns som en pirrande ström genom fingrarna. Ibland sträcker sig obehaget upp mot underarmen och armbågen. Hos kvinnor uppträder dessa symtom vanligen i medelåldern, ofta utan någon tydlig orsak. Många beskriver även nedsatt känsel och en brännande känsla i handen, vilket gör det svårt att greppa föremål eller utföra finmotoriska rörelser. Vardagen påverkas – knäppa knappar, skriva på mobilen eller bära matkassar kan plötsligt bli utmanande.
Om besvären har funnits under längre tid utan behandling kan man märka av muskelsvaghet i handen, särskilt i tumgreppet, vilket ytterligare försvårar greppstyrkan. Det är viktigt att förstå att du inte behöver söka akut vård direkt, men man bör vara uppmärksam på ihållande symtom och söka vård om besvären inte går över av sig själv.
Behandling av karpaltunnelsyndrom
Behandlingen syftar främst till att minska trycket på medianusnerven och lindra de symtom som påverkar vardagen. I de flesta fall inleds behandlingen med handledsstöd, särskilt under natten. Genom att hålla handen i ett neutralt läge minskar böjningen av handleden och därmed också trycket på nerven, vilket ofta leder till snabbare symtomlindring. Många som lider av domningar och stickningar i tumme, pekfinger och långfinger upplever förbättring redan efter några nätters användning.
Utöver detta kan ergonomiska justeringar i vardagen göra stor skillnad. Det handlar om att undvika repetitiva rörelser, justera arbetsställningar och se till att handen får tillräcklig vila. Om besvären är ihållande kan läkare rekommendera antiinflammatoriska läkemedel eller injektioner för att dämpa svullnad och irritation kring karpaltunneln.
I vissa fall, särskilt när symtomen är kraftiga eller inte förbättras med konservativ behandling, kan en operation bli aktuell. Ingreppet syftar till att avlasta medianusnerven genom att vidga karpaltunneln, vilket oftast ger goda resultat. Det är dock alltid viktigt att i första hand prova egenvård och anpassningar, eftersom många med lindriga till måttliga besvär kan få betydlig förbättring utan kirurgi.
När du bör kontakta vården
Ofta räcker egenvård, men vissa tecken betyder att det är dags att söka hjälp. Det gäller om du känner svaghet i tummen, om domningar hindrar vardagliga sysslor eller om symptomen inte går över trots att du använt handledsstöd. Då är det klokt att kontakta 1177 för bedömning.
Vad du själv kan göra utan att använda läkemedel
Det kan räcka med att ändra hur du använder handen under dagen. Prova att undvika böjning av handleden i det längsta och ta pauser vid upprepande arbetsmoment. En handledsortos (särskilt på natten) hjälper handen att hållas rak och därmed lindrar trycket på nerven.
Träning du kan göra hemma
Det finns enkla övningar du kan göra för att mjuka upp handleder och muskulatur. Prova att räcka ut armen med handflatan nedåt och försiktigt böja handleden åt dig, håll i några sekunder och släpp. En annan variant är att med handflatan mot bordet långsamt lyfta fingrarna en och en.
Ett annat alternativ är att föra tummen mot lillfingret utan att spänna handen hårt och sedan slappna av. Dessa små rörelser några gånger om dagen kan göra det lättare att hålla handen mjuk och rörlig.
Förebyggande vanor för framtiden
Genom att se över hur du sitter vid datorn, använda ergonomisk mus eller verktyg och ta korta pauser kan du minska besvären. Bra handledsstöd under natten, rätt teknik vid arbete och att undvika belastning med böjd handled hjälper också.
Våra produkter som kan lindra
Hos oss hittar du orthoser och stöd som är särskilt utformade för karpaltunnelsyndrom. Vi erbjuder handledsstöd som håller handen i rätt läge och avlastar trycket på nerven. Ta gärna en titt på vårt sortiment och hitta det stöd som passar dig bäst.
Hur vet jag om jag har karpaltunnelsyndrom?
Du känner ofta domningar, smärta och svaghet i tummen, pekfingret och långfingret, särskilt på natten eller vid repetitiva rörelser. Om detta låter bekant kan du överväga att prova ett handledsstöd.
Kan karpaltunnelsyndrom bli bättre av sig själv?
I vissa milda fall kan symtomen minska om du ändrar dina vanor och använder ett handledsstöd. Om besvären kvarstår bör du kontakta sjukvården för vidare hjälp.
Vilket handledsstöd är bäst vid karpaltunnelsyndrom?
Handledsstöd som håller handleden i neutral position rekommenderas starkt. På Rehcore erbjuder vi handledsstöd som är speciellt utformade för att lindra karpaltunnelsyndrom.
Kan karpaltunnelsyndrom förebyggas?
Ja, genom att undvika repetitiva rörelser med böjd handled, ta regelbundna pauser och använda ergonomiska verktyg kan du minska risken för att utveckla syndromet.
Bild Av BruceBlaus. "Medical gallery of Blausen Medical 2014". WikiJournal of Medicine 1 (2). DOI:10.15347/wjm/2014.010. ISSN 2002-4436. - Eget arbete, CC BY 3.0, Länk
