Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)
Innehållsbeskrivning
Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är en av de vanligaste orsakerna till smärta i framsidan av knät, särskilt hos unga och fysiskt aktiva personer. Tillståndet kallas ibland även för "främre knäsmärta" eller "runner's knee". Patellofemoralt smärtsyndrom uppstår när knäskålen inte glider optimalt mot lårbenet, vilket leder till överbelastning av de mjuka vävnaderna i och runt knäleden. Smärtan kan komma gradvis, ofta utan att någon tydlig skada inträffat, och många upplever besvär vid till exempel löpning, trappgång eller vid långvarigt sittande. Ofta påverkar besvären vardagen och begränsar aktivitetsnivån, men rätt åtgärder och behandling kan göra stor skillnad.
Hur märks Patellofemoralt smärtsyndrom?
PFSS visar sig med en rad olika symtom som kan variera i intensitet. Nedan är de vanligaste tecknen på patellofemoralt smärtsyndrom:
- Smärta på framsidan eller runt knäskålen, särskilt vid rörelse
- Värk som förvärras av trappgång, knäböj eller efter längre tid i sittande ställning
- Stelhet eller svårighet att räta ut knät helt
- Knäppningar, knak eller en känsla av att knäskålen “hoppar” vid rörelse
- Ofta ökad smärta vid träning eller efter ansträngning
När och var ska jag söka vård?
Om du får ihållande smärta i knäregionen som inte går över med vila, egenvård eller enkla åtgärder, är det bra att söka hjälp hos en fysioterapeut eller på vårdcentralen. Vid akuta smärtor, kraftig svullnad eller om knät känns instabilt, bör du söka vård omgående för att utesluta allvarligare skador. I de allra flesta fall är dock PFSS ofarligt, men långvariga besvär kan kräva handledning av vårdpersonal för att skapa en individanpassad rehabiliteringsplan.
Behandling
Behandlingen av Patellofemoralt smärtsyndrom utgår främst från avlastning och anpassad träning. Det är viktigt att identifiera och åtgärda de faktorer som bidragit till att besvären uppstått. I många fall handlar det om överbelastning, felaktig belastning på knäleden eller brist på styrka i lår, höft eller bål. Genom att fokusera på specifika träningsövningar kan du förbättra musklernas funktion och stöd kring knät.
En fysioterapeut kan visa effektiva övningar som stärker framför allt framsida lår (quadriceps) och höftens stabiliserande muskler. Styrketräning, gärna i kombination med balans- och rörlighetsövningar, är grunden i rehabiliteringen. Det är även bra att gradvis återgå till belastande aktiviteter, så att knäleden vänjer sig vid ökad ansträngning utan att överbelastas. Undvik att pressa dig igenom smärtan – smärta är kroppens sätt att signalera att något inte står rätt till.
För vissa kan avlastande knäskydd eller ortoser under en period minska besvären, särskilt i samband med träning eller längre promenader. Om fotställningen påverkar knäts belastning kan inlägg eller anpassade skor hjälpa till att förbättra gångmönstret. Ibland används tejpning för att guida knäskålen rätt under rörelse, men detta är oftast ett komplement och bör alltid kombineras med träning.
Vid uttalad smärta kan smärtstillande läkemedel användas tillfälligt. I sällsynta fall, om besvären inte förbättras efter långvarig träning och egenvård, kan operation övervägas. Det är dock ovanligt – de allra flesta blir helt återställda med rätt träning och justerade aktivitetsnivåer.
Vad kan jag göra själv?
Det finns mycket du själv kan göra för att minska risken för återkommande problem och för att påskynda återhämtningen. Börja med att analysera hur och när smärtan uppkommer. Om du till exempel märker att viss typ av träning eller skor utlöser besvären, kan det vara klokt att göra en förändring. Försök att hålla igång regelbundet men med varierad belastning, och undvik monotona eller för ensidiga rörelser under långa perioder.
Att bygga upp styrkan i ben och höfter minskar risken för överbelastning och förbättrar stabiliteten i hela kroppen. Se också till att du har rätt utrustning för din aktivitet – till exempel skor med bra stöd eller eventuellt anpassade inlägg om du har felställning i foten. Rörlighetsträning och stretching av lårets och höftens muskler är bra för att bibehålla en god balans kring leden.
Genom att vara lyhörd för kroppens signaler och ta tid för återhämtning kan du minska risken för att PFSS återkommer. Det är också klokt att söka professionell hjälp om du är osäker på hur du ska gå vidare.
Rekommenderade produkter
Hur lång tid tar det att bli bra från Patellofemoralt smärtsyndrom?
Med rätt träning och anpassad belastning blir de flesta bättre inom några veckor till några månader, men det kan ta längre tid om besvären varit långvariga.
Kan jag fortsätta träna trots smärta?
Ja, men anpassa träningen efter vad knät klarar. Undvik aktiviteter som ger ökad smärta och fokusera på styrketräning och rörlighetsövningar tills besvären minskat.
Behöver jag ett knäskydd?
Många upplever att ett lättare, elastiskt knäskydd ger trygghet och avlastning, särskilt vid träning eller långvarig belastning. Rådgör gärna med fysioterapeut för att välja rätt modell.
Kan patellofemoralt smärtsyndrom leda till bestående problem?
I de allra flesta fall försvinner besvären helt om du får rätt behandling och anpassar träningen. Långvarig eller återkommande smärta bör alltid utredas.
