Hälseneinflammation
Table of content
Att drabbas av hälseneinflammation, även kallad akillestendinopati, är vanligt, särskilt hos personer som är aktiva inom löpning, promenader eller sporter där hälsenan belastas upprepade gånger. Hälsenan är kroppens största sena och kopplar ihop vadmuskulaturen med hälbenet. När du får ont i hälsenan handlar det oftast om en överbelastningsskada snarare än en riktig inflammation. Ofta uppstår besvären gradvis, men ibland kan smärtan komma plötsligt i samband med ett speciellt tillfälle, som ett hårt träningspass eller ovanligt lång promenad.
Hälseneinflammation påverkar vardagen genom att smärtan gör det svårare att gå, springa eller ens stå längre stunder. Besvären brukar kännas av både vid aktivitet och vila, och det är inte ovanligt att man också upplever stelhet, särskilt efter natten eller längre sittande.
Symtom vid hälseneinflammation
Symtomen vid hälseneinflammation utvecklas oftast gradvis. De kan variera i styrka men har vissa gemensamma drag:
- Smärta mitt på hälsenan eller nere vid fästet mot hälbenet, särskilt vid tryck eller belastning.
- Stelhet i hälsenan, ofta värst på morgonen eller efter att ha suttit stilla.
- Svullnad och ibland värmekänsla eller ömhet längs med senan.
- Värk och trötthet som ökar under eller efter aktivitet, till exempel löpning, promenader eller hopp.
- En knastrande känsla när du rör fotleden.
- I svårare fall kan även små knölar eller förtjockningar kännas längs senan.
Symtomen är ofta värst när du sätter igång med rörelse efter vila men brukar minska något när du blivit varm. Om du fortsätter att belasta hälsenan utan att ge den vila, kan smärtan förvärras och till sist uppträda även vid vila.
Orsaker till hälseneinflammation
Den vanligaste orsaken till hälseneinflammation är överbelastning. Det kan bero på att du plötsligt ökat din träningsmängd eller börjat träna mer intensivt än kroppen är van vid. Dåliga skor utan tillräcklig dämpning, träning på hårt underlag eller felaktig löpteknik medför också större risk att drabbas. Om du har ett gångmönster där foten rullar inåt för mycket (överpronation) belastas hälsenan extra mycket. Stelhet i vadmuskulaturen och högt BMI är andra faktorer som ökar risken.
Besvären är vanliga både bland motionärer och elitidrottare, men även äldre personer kan drabbas om de ökar sin vardagsaktivitet, till exempel genom längre promenader än vanligt.
Så ställs diagnosen
Läkare eller fysioterapeut kan ofta ställa diagnosen genom att undersöka foten och fråga om dina besvär och träningsvanor. Ibland används ultraljud för att utesluta andra skador, men ofta räcker en noggrann klinisk undersökning. Vid misstanke om bristning i senan, till exempel om du känt ett plötsligt “knäpp” och fått svårt att stå på tå, bör du alltid söka vård direkt.
Behandling av hälseneinflammation
Det viktigaste är att minska den aktivitet som orsakat besvären och istället satsa på egenvård och gradvis rehabilitering. Det betyder inte att du måste vila helt, men undvik smärtande rörelser och ge senan möjlighet att läka.
Att använda hälkil i skon kan avlasta senan och minska trycket. Ergonomiska skor med bra dämpning är viktiga, liksom att undvika att gå barfota på hårda golv. Excentriska tåhävningar är en bevisat effektiv rehabiliteringsövning där du tränar vadmuskulaturen och senan på ett sätt som stimulerar läkning. Du kan också använda kompressionsskydd eller ortos, till exempel AchilloTrain, för att ge stöd och öka blodcirkulationen. Vid svårare besvär kan stötvågsbehandling eller laserbehandling vara aktuellt.
Smärtstillande läkemedel kan lindra, men bör användas med försiktighet och endast som tillfällig hjälp. Kortisoninjektioner rekommenderas inte, då de kan öka risken för att senan går av.
Förebyggande råd
För att undvika att hälseneinflammationen kommer tillbaka är det viktigt att stegvis öka träningsmängden, välja bra skor, undvika hårt underlag och att stretcha vadmuskulaturen regelbundet. Vid behov kan individuellt anpassade inlägg hjälpa till att korrigera felaktigt gång- eller löpsteg.
Rekommenderade produkter:
Hur lång tid tar det att bli bra?
De flesta blir besvärsfria inom 3–6 månader med rätt träning och avlastning, men i vissa fall kan det ta längre tid.
Kan jag fortsätta träna?
Du bör undvika rörelser som utlöser smärta, men ofta går det bra att cykla eller simma. Rådgör med en fysioterapeut för individuella råd.
När ska jag söka vård?
Om besvären inte förbättras efter några veckors egenvård, om smärtan blir värre, eller om du får plötslig, kraftig smärta med svårighet att gå.
Hjälper inlägg och stöd?
Ja, hälkilar, inlägg och kompressionsskydd kan minska besvären och påskynda läkningen.
